Måndag:
Repet med Dvala-gänget i måndags gick överraskande bra.
Jag har alltid fetångest när jag ska dit, sen upptäcker jag, IGEN, att alla är ju egentligen skitsnälla.
Fast jag gjorde bort mig lite, när de pratade om någon vid namn Bysil.
Jag hör Becel och börjar prata smör.
Fan då.

Tisdag:
Teater Verbal var hemma hos Håkan och läste manus.
Vi läste, äntligen, en BRA manusversion av Alice i Underlandet.
De andra vi har läst har tagit bort bra karaktärer och därefter lagt till massa skitkaraktärer.
Men det här var bra. Jag garvade hela tiden.
Jag, Angelica och Anton bör vara téparty-gänget.
Fy fan vad roligt.

Onsdag:
Jag dog av mensvärk och stannade hemma.
Sov för länge.

Torsdag:
Sket i julshowen och stannade hemma.
Har jullov nu, vilket jag inte har reflektarat över så mycket.
Jag vill hänga med pajsare nu.
Var är alla pajsare?
COME ON OVER.
COME ON OVER, BABY.
Vi har vinglögg, snickers och annat skit.

Nej, slipp då.

Jag har den här känslan av att jag snart kommer att kräkas.
Men jag kan inte kräkas. Ska repa.
Om typ.. 4 timmar och 40 minuter.
Aj, den sved.

Har ingen jävla aning om vad fan jag
egentligen håller på med heller.
Skapande Verksamhet kan gå och ta sig så jävla hårt.

Kukhelvetesfittgrejer. Alltihopa.

Jag drömde att Kia stal min väska.
Hon ville kolla om jag hade skrivit någonting om henne i mitt block.
Vi svor ganska länge åt varandra och sedan skulle jag, som vanligt, slå ihjäl henne.
Fast hon åkte iväg i en röd van.

Drömmar är spännande.
Jag brukar väldigt mycket våld när jag drömmer.
Bankar av käkben med stolar och slår in pannor med glasflaskor.
Men i drömmen känns det ju så jävla logiskt.
"Fy fan vad den här personen ska dö."

Ibland är jag inte ens jag.
En gång var jag en stor lila katt som gick lös.
(Nästan som Night Elves Feral Form, fast inte lika ful.)
Jag hade en såndär hatt med ett PRESS-kort på mig. Sprang runt och vrålade och kaosade.
Folk var jävligt rädda.

Nu ska jag gå till mitt rum, lyssna på musik, runka och sen drömma att jag slår ihjäl er.
Förmodligen.

That'd be all.

Kanske dags för ett inlägg.
Men först måste ni titta på det här.
Jösses.

Ja, just. Ett inlägg var det.
Det är torsdag.
Jag har varit sjuk från måndag till onsdag.
Och idag är Sara sjuk, så vi hade ingen teater.
Då blev man hemma idag också.

I morgon är det typ Lucia-grej i kyrkan.
Men att gå dit innebär att åka buss till reveljen efteråt.
Och ALLA åker buss.
Det finns inte en chans att jag kan göra det där utan att få ÅHNEJ-känslor.
Jag frågade Stoff om han skulle se skiten, i hopp om att han och jag kunde knalla direkt till reveljen.
Men ack, han skola se skiten.
För bövelen.

I övrigt suger väl allt ganska hårt.
Jag tror att denna julafton blir en såndär katastrofjul som vi brukar ha ibland.

Oj, vad jag längtar.

Ikväll får jag tillbaka kameran.
Ska hem till Jana också.
PARTYVM!