Jag har nu NÄSTAN nyktrat till efter ännu en vinkväll med Lina.
I onsdags klarade vi ut Majoras mask. Så denna torsdag spelade vi inget tvspel alls.
Det dog ingen av. Det kändes trevligt.

Mamma ringde idag och det gjorde mig nervös på en gång.
Jag hör ju så fort hon låter annorlunda. Hon är ju min mamma, för fan.
Jag har enorm ångest över att åka hem, särskilt eftersom den dagen närmar sig, men jag försöker att inte tänka på det och istället sära loss så mycket som möjligt när jag väl är här.

Om det inte var för det faktum att jag har massa teaterprojekt hemma i Jämtland så hade jag stannat
här ända till jullovet.
That's just how great it is.

Peace out.